Livet med Lisola

Lisola är tillbaka på dagis igen, men nu på annan avdelning, med äldre barn. Och det märks, det är inte småbarn som tultar omkring längre, utan små tjejer och killar som kan kommunicera ordentligt med varandra. På både gott och ont.
När Lisola kom hem efter första dagisdagen frågade mamman entusiastiskt;
-- Har det varit bra på nya dagiset idag?
- Näe! De sa dumma Lisola!
-- Vem sa det?
- A.
-- Men då får du säga till A att du inte alls är dum.
- A är inte min bästis!!

Lisola har pratat hela sommaren om att börja på nya avdelningen.
Nu när hon har börjat märker man att hon känner sig så stor. Och hon trivs så bra.
För mamman berättade hon att
-- På stora avdelningen kan man inte ha blöja och inte napp heller, det har inte stora tjejer!
Blöjstadiet är avklarat och glömt, det där med napp är lite värre...
På morgonen är Lisola minst lika trött som mamman och vill ha nappen när vi cyklar till dagis.
Väl framme vid dagis plockar hon ur nappen innan jag lyfter ner henne från cykeln.
-- Mamma du får ta den annars är det pinsamt!