Livet med Lisola

- Mamma du måste lära dig köra bil!
-- Jasså? Varför det?
- Men alla måste kunna det.
-- Men man kan ju cykla, åka buss eller tåg också.
- Men mamma,
Lisola tittar allvarligt på mamman
- tänk om fröken i klassen frågar vilka som kan köra bil och alla utom du räcker upp handen...

Pepparkakor har bakats.
Pepparkakshus köptes färdiga, "bara" att sätta ihop.
Lisola var dock noga med att vi skulle köpa två stycken, ett som skulle stå och vara fint och ett som skulle ätas. Vilket som blev vilket har dock inte visat sig än.
Pepparkakshusen garnerades med kärlek och massor av strössel.

Lisola har fått en fix idé, en rädsla för att råka spola ner något i toaletten. Hon har tidigare pratat lite om "tänk om" men härom dagen utspelade sig ett drama.
- Mamma jag går och kissar.
En kort stund senare.
- Maaaammaaaa koooom!
Mamman springer oroligt in på toaletten
-- Vad?
Lisola står och kikar ner i toaletten
- Tänk om det är något i toaletten!
-- Vaddå? (mamman tänker läskiga djur)
- Jag tittar alltid i toaletten! Tänk om jag tappat något!! Något smått!
Mamman kikar också ner.
-- Vaddå, hade du med dig något in?
- Nej, men tänk OM jag tappat något!
-- Men det finns ju inget där!
Lisola börjar gråta hysteriskt
- Men tänk om jag tappat något! Du får inte spola mamma!
Efter lång förklaring och diskussion, spolar mamman, och Lisola är helt förstörd, hysterisk och gråtande.
- Jag vill aldrig tappa något i toaletten! Jag kommer aldrig få tillbaka det. Tänk om något smått spolas ner!

Morgonen efter stod Lisola där och kikade oroligt igen.
- Mamma, jag tittar alltid i toaletten. Och i handfatet och i duschen också!

- Mamma, har pojkar ögonbryn?
-- Ja
Busan pekar på sitt öga.
- Men sådana här då?
-- Ögonfransar? Ja, det har dom.
- Men varför har inte flickor skägg då?

Vi garnerar pepparkakor. Lisola sitter med kristyrpåsen i handen och ser fundersam ut.
- Mamma, hur skriver man "tack hej fuck dig"?
-- Va?
- Jag vill skriva det på min pepparkaka.
-- Nej, men det är alldeles för långt, det får inte plats.

Lisola pekar i den nykomna leksakskatalogen
- Mamma, en sådan stilig prins vill jag ha.

Jo, det vill mamman också, fast lite mindre Ken-lik förstås.

Lisola vaknar mitt i natten med lite smått panik över sin snoriga näsa
- Mamma, jag kan inte andas!
Vi fräser, och nässprayar, fräser och nässprayar till Lisola tycker det är okej.
Försöker somna om igen.
- Mamma?
-- Mmm?
- Imorgon tänker jag vila på dagis
-- Mmm, vad skönt
- För om man vilar ända till mellanmålet så slipper man städa!

Smart.

Fredag.
"Bytesdag".
Eller bytesdag? Vad byter jag egentligen? Den underbara mot ensamheten, tystnaden och längtan? 
Överlämningsdag är nog bättre.
Alltid lite känsliga dagar. 
- Mamma jag kommer sakna dig när jag är hos pappa!
-- Älskling, jag kommer att sakna dig också, men snart ses vi igen! Och om du saknar mig är det bara att du ringer så kan vi prata lite.
- Men jag saknar dig hela tiden. På natten också. Jag gråter när jag saknar dig.
-- Men älskling det behöver du inte göra, vi ses snart igen, och du har det ju kul hos pappa också.
- Kan inte ni flytta ihop igen?
-- Eeh, nä, det kommer vi inte att göra.
- Men snälla, snälla mamma!
-- Nej, vi har det bäst när vi inte bor tillsammans, och du har det ju bra hos båda.
- Ja, men jag vet inte riktigt hur det känns i kroppen.
-- Hur då?
- Jag tycker inte att det känns bra!
Sedan avbröts samtalet av fascination för en grävskopa som körde förbi.
Men mamman blinkar bort tårar och känner sig som största skurken någonsin.

Busan sitter bak på cykeln
- Mamma, jag har ont på två ställen!
-- Var då?
- Här!
-- Men jag kan inte se när jag cyklar, du får berätta.
- Jag har ont i kinden och i bommen!
-- Bommen?
- Ja?
-- Är det en kroppsdel? Var sitter den?
- Men! I taket på munnen!

- Nej mamma! Döda inte blomflugan, vi kan ha den som husdjur!

Ja, nästan lika spännande som en vandrande pinne.

- Mamma, jag vill skriva My på datorn
Mamman öppnar Word
- Nej! Inte i ett dokument! Jag vill söka på det.

Nu har du allt varit hos din pappa länge.

Lisola noterar
- Mamma jag tycker att när du har bh på dig så har du sådär tjocka tuttar, och när du tar av dig den så har du sådär svaga tuttar.

Mamman skrattar så hon tuppar av.

- Mamma, jag har en bra kropp!

Bra! Fortsätt tycka så, för alltid.
För du är finast i världen.

När tåget rullar iväg snyftar Busan lite,
- Jag kommer att sakna mormor och Frida! Och jag saknar faktiskt morfar!
-- Ja, men vi får väl åka ner och hälsa på snart.
- Jaaa. Mamma, vet du hur morfar låter?
-- Nä, hur då?
Busan med mörk röst,
- Ra-raj, ra-raj!

Lisola sitter bak på cyklen o smackar med tungan.
- Mamma gissa vilken sång det här är!
Smack, smack, smack, smack, smacksmacksmack
-- Bä, bä vita lamm kanske?
- Mamma skojar du med mig nu eller??!
Smack, smack, smacksmack
-- Nä, jag vet faktiskt inte
- Men det är ju Oskar Linnros!

Lisola tittar allvarligt på mamman och utbrister,
- Vi är lika knäppa du och jag!