Gener från bästkusten
- Titta mamma, en stjärna! Och där är en till, och en till. Görmånga stjärnor!
Jodå. Och på Lisolas bokmärke är det ingen fisk, utan en fesk. Japp.
Älskad
-- Jag vet det jag.
Bra, då har budskapet gått fram.
Återkommande
-- Rymdskepp? Nä, det tror jag väl inte, varför undrar du det?
- För att jag väntar på dem.
-- Gör du?
- Ja, men jag ska inte flyga med dem den här gången.
Banan är Busans favoritfrukt
- Bananas i pyjamas...
-- Sjunger du bananer i pyjamas?
Busan skrattar
- Ja, men det är tokigt, man kan ju inte ha bananer i pyjamasen mamma!
Japp, Busan hänger med i nyheterna.
-- Då får du ha på dig luvan i alla fall.
- Näe!
-- Jo, annars kan du bli sjuk, få ont i öronen eller bli förkyld.
- Jaa, man kan få svininfluensan!
Mörkt
- Mamma, varför cyklar vi till dagis mitt i natten?
Akta grönsak!
- NÄE! Du är en tokfrans mamma!
Dagis i skogen
- Mamma, idag har vi varit i skogen. I Lambergsskogen. Vi gick dit. Det var jättelångt. Vi gick förbi slottsparken och vattentornet. Vi hade äpple med oss, nä det var banan. Vi lekte i skogen. Och sprang iväg själva. Vi hittade en död mus. En skogsmus. Vargen hade tagit den. Den hade ätit upp två ben. Och det var bara tre ben kvar. Han kunde inte gå. Han var död. Fröken grävde en grop. Vi begravde den. Och så sjöng vi.
"Bä, bä, vita lamm, gick på restaurang, vet ni vad han gjorde, kissa under bordet, sen kom polisen och gjorde värsta fisen."
Mamman tänker. Det var en orginell begravningssång, kanske kan lätta upp.
Hur man väcker och får upp mamman ur sängen på en sekund.
Och det gjorde det. Flera gånger. På flera ställen.
Fram på förmiddagen kände sig Busan lite bättre. Vi låg i sängen o pratade.
- När jag kommer till dagis ska jag berätta att jag kräktes på golvet!
Sedan kom värmen. Liten febervarm Busa, som bara vill ligga nära, nära.
Mamman o Busan ligger fortfarande kvar i mammans säng, vilar och lyssnar på väl valda låtar av Busan på Spotify.
Men ingen tramsig Spindelman
Avsked inför helgen.
Morgon.
Mamman står i dagistamburen, Busan har bråttom in till lek och stoj.
- Hej då skruttunge, ha det så bra på dagis idag!
Lisola stannar i steget, vänder sig om i dörröppningen, ler som bara Busan kan.
-- Jag älskar dig mamma!
Och så är hon borta.
Mamman står kvar ett par sekunder, blinkar lite extra och ler.
Ren och skär lycka.
Långt in i hjärtat dit bara Busan når.
Rim o ramsor.
-- Kalle kamel har fyra pucklar, kalle kamel har en puckle...
-- Kalle for till stan för en lus, koka soppa på en loppa...
Men dagen sötaste måste ändå vara när Bus sjunger och dansar till honky tonky.
Så gulligt.
-- Och vi skakar lite grann...
Inte fastspänd
- Mamma, jag är avspänd!
Hur en mamma och pappa ser ut ur Busans perspektiv.
Om pappan hade Busan sagt;
- Han har inget hår, jeans och svarta strumpor. (Mycket träffande)
Om mamman;
- Hon är lång, jättelång, har långt hår och tröja.
(Men inga byxor? Delar mamman och pappan garderob? En får ha byxor och en får ha tröja?)
Drömmar
- Mamma, jag drömde på dig inatt!
-- Om mig? Vad drömde du då?
- Att du var med pappa.
Versaler
Lisola äter bokstavskex, varje kex som plockas upp följs av frågan,
- Vad är det?
Och mamman svarar pedagogiskt med vilken bokstav det är, och ett ord som börjar på den bokstaven.
Så tar Lisola upp ett D.
- Vad är det?
-- D som i... (mamman tänker frenetiskt, daggmask? nä det låter konstigt, vad finns för bra ord på D?)
- Som i adem? hjälper Lisola.
-- Ja, precis! D som i diadem!
Och det lär komma fler sådana situationer...
- Mamma, har flickan en bebis i magen?
-- Nej det tror jag inte.
- Varför är hon så tjock då?
Svordom?
- Mamma, sa jag ett fult ord?
-- Jag vet inte, jag hörde inte, vad sa du?
- Voffapp
-- Voffapp?
- Ja
-- Det är inget fult ord
- Nej, det är ett fint ord!
